Goddag, goddag min gode man. Välkommen för all del, välkommen till min lilla butik. Ni är intresserad av en stol? Naturligtvis, naturligtvis. Här har vi en fin stol, lite enklare kanske, men fullt funktionsduglig och mycket hållbar... Vasa? Lite tunnsått med folk? Jo, det är ju kriget. Ingen köper de enklare möblerna längre, de har helt enkelt inte råd. Matpriserna är ju så dyra, så dyra. Fast finfolket, de handlar ju fortfarande. Jag säljer nästan lika mycket av de finare möblerna då som nu...

Vad jag tycker om kriget? Det är dumt, det är vad jag tycker. Varför kriga och hålla på? Det är dåligt för affärerna, en massa folk dör. Visst måste vi hjälpa våra allierande, men just nu tror jag att vi behöver deras hjälp mer än de behöver vår hjälp. Fienden är stark och jag tror det vore bäst för Imperiet om vi bara slöt fred, även om det kostar oss en del land. Vi borde ändra lite på saker och ting här i Moderlandet. Vi borde välja de som ska styra oss, istället för att de som har rätt föräldrar styr. Det är ganska orättvist, inte sant? Men det är nästan lika farligt med arbetarna, de som vill döda alla som äger någonting. Jag ryser bara jag tänker på det, min käre främling. Hur ska det då gå med min butik och min familj? Jag har arbetat hårt hela livet för att få det här, även om det inte är mycket. Jo, far min var bonde, så är det. Vi kan väl ha kvar Kejsaren, men utan makt. Vi väljer en regering, de som är bäst skickade till det får styra oss. Visst låter det bra? Så kan vi avsluta kriget och alla de andra borta i gränsländerna, de andra folkgrupperna, de som bråkar och kräver att få styra sig själva, de kan få styra sig själva och alla kan bli nöjda. Men jag fruktar att det inte blir så, även om jag hoppas på det. Adeln håller alldeles för hårt på sin makt och sina rikedomar och arbetarna och bönderna fylls av hat och hämndlystnad, uppeldade av skickliga talare. Det blir nog ett krig mellan adeln och arbetarna förr eller senare, sanna mina ord. Och vad ska jag, en stackars butiksinnehavare, göra så? Jag hamnar mitt emellan förstås. Håhåjaja...

Men här står jag och pratar och går på hela dagen. Ville ni ha stolen?